Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påFinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på Finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av Finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska ställning för att i tid upptäcka om ett företag är på väg in i en Finansiell kris. Undersökningen grundar sig på fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svårt att ge begreppet Finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs två definitioner. Definition (1) utgår från ett revisionsperspektiv och definition (2) utgår från ett konsultperspektiv, där definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning använder sig av är dels nyckeltalsanalys men även andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter från bevakningsföretag samt täta informationsutbyten med företagen.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en Finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påFinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på Finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur två olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste åren då flygmarknaden samtidigt har präglats av hyperkonkurrens. Dessutom har vi jämfört denna kris med den kris företaget hade på 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att använda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..

Tidigare studier har visat på att en Finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den påverkas av en Finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi använder en modifierad variant av Jones modell för att mäta de diskretionära periodiseringarna, som likställs som earnings management, och jämför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte några skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen Sällanköp i större utsträckning än övriga studerade branscher bedriver earnings management. Vår förklaring till detta är att övervakningen av företagens redovisning är generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen Sällanköp..

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans ? och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen.

Syfte: Att skapa förståelse för hur situationen på en marknad kan påverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns på Sveriges bostadsmarknad för att utvärdera hur och om de kan påverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förståelse om hur finansiell instabilitet uppstår på en marknad har vi tagit hjälp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat på utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktäriserat dem i sin utformning.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Litteraturen behandlar kris som begrepp relativt oproblematiskt. Den beskriver främst hur företag bör hantera kriser medan själva begreppet kris diskuteras sparsamt. Vi anser att förståelsen för begreppet kris är västentlig för att kunna hantera den och därför ställer vi oss frågan: Hur skapas en kris?Vi utgår från två perspektiv, ett realistiskt och ett konstruktionistiskt och ser vad dessa får för konsekvenser för strategiska val. Uppsatsen är uppbyggd på två fallstudier, Bo01 och tunnelbygget genom Hallandsåsen..